Min farmor

Min farmor var viktig för mig. Hon bodde i en lägenhet i Falkenberg och hade ett sommartorp utanför stan. Där var jag och farmor på somrarna. Torpet låg inne i skogen. Jag hade många kompisar, vi busade och fikade. Det var tur att farmor bestämde vad vi skulle äta, annars hade det blivit korv för hela slanten.

Farmor var nästan alltid glad. Hon kallade mig för Gulle-dej, det tyckte jag om.

När hon blev gammal bodde hon sista tiden i sin lägenhet och sålde torpet. En dag när jag ringde till henne så fick jag inget svar. Det bara tutade. Jag anade lite vad som hänt. Jag och min kontaktperson Camilla träffade mamma lite senare på stan och hon sa att vi skulle gå hem och vänta på henne där. När hon kom hem till mig berättade hon att farmor var död. Det kändes som att få en bomb i huvudet.

När min gode man Robin och jag gick upp till farmors lägenhet några dagar senare såg jag att många saker var borta. Det var ett litet rökhus där man la cigaretten i botten och där röken steg upp i en skorsten. Den var helt försvunnen. Jag blev arg och ledsen för den ville jag ha som minne. Det var många andra saker som var borta. Jag förstod att det var min halvsyster som tagit sakerna.

Farmors aska spreds i en minneslund. Där var jättefint. Robin frågade om jag ville vara en stund för mig själv. Det ville jag. Jag la en ros i minneslunden. Där var jättevackert. Pappa ligger i en minneslund i Helsingborg.

Vid bouppteckningen träffade jag min halvsyster Carolina. Jag var så arg att jag skällde på henne. Det var tur att mamma gick emellan och fick mig lugn.